Handlingsplan för samverkan och nyttiggörande

Den akademiska miljöns avsikter, behov och efterfrågan på stöd

En akademisk miljön bör upprätta en handlingsplan för samverkan och nyttiggörande som en integrerad del av sin verksamhet. Det är denna plan som bör lägga grund för hur man inom den akademiska miljön utvecklar den organisatoriska förmågan och hur man ska ta i anspråk olika stödfunktioner och träningsprogram.

En akademisk miljö som eftersträvar att vara en komplett sådan, bör ha en handlingsplan som innehåller en del som fokuserar på samverkan och nyttiggörande som en integrerad del i forskningsverksamheten, och en motsvarande avseeende utbildningsverksamheten. En akademisk miljö bör upprätta en handlingsplan för samverkan och nyttiggörande vilken består av tre huvuddelar:

Handlingsplan för samverkan och nyttiggörande

Del 1: Övergripande mål, värden och intressen

I denna del preciserar den akademiska miljön vilka värden och mål som man strävar efter. Vad vill man åstadkomma med sin forskning på ett övergripande plan? Hur kan den akademiska miljön skapa genomslag i samhället i relation till FN:s globala uthållighetsmål? I vilken utsträckning har den akademiska miljön potential att bidra till någon av samhällsutmaningarna?

Del 2: Konkreta nyttiggörandeambitioner enligt nyttiggörandelogikerna

I denna del formulerar den akademiska miljön generella ambitioner när det gäller nyttiggörande. Detta görs i enlighet med de fyra logikerna för nyttiggörande:
1) Göra kunskap allmänt tillgänglig,
2) Göra kunskap tillämpbar för avnämare,
3) Paketera kunskap i innovationsprojekt, och
4) Göra kunskap tillgänglig genom öppna kontraktuella nätverk. Den akademiska miljön ”kvantifierar” olika aktiviteter inom logikerna.

Del 3: Riskbedömning, säkrandet av resurser och annan operativ planläggning

I denna del identifieras och utvärderas de risker som den akademiska miljön ställs inför, samt hur dessa risker kan hanteras. Detta som en konsekvens av att den akademiska miljön ska kunna uppnå uppställda mål och planerade aktiviteter. I denna del ingår också att resurssätta arbetet avseende samverkan och nyttiggörande. Tre huvudelar avseende ”risk” beaktas specifikt:
1) Risker rörande lärosätets organisering, planering och stöd,
2) Risker rörande immateriella rättigheter, och
3) Risker avseende etik och god forskningssed.

Skip to content