IAM-ramverk

Case: Kartläggning av social innovation inom hälsa & integration

Följande fall innefattar kartläggning och utvärdering av forskning vid Malmö universitet. Forskningsarbetet bedrivs i projektform tillsammans med andra publika aktörer. Syftet är att finna lösningar på utmaningar inom hälsa och integration för nyanlända. Arbetet har resulterat i en närmast kunskaps- och forskningsbaserad samverkansplattform med stödfunktion för de aktörer som implementerar praktiska lösningar för ändamålet. IAM-ramverket har använts som analysverktyg för att identifiera kuranta modeller för strategisk hantering av forskningsresultat och kunskapstillgångar i de olika nyttiggöranden som aktualiseras genom samverkansplattformen.   

Bakgrund och Metod

Sedan 2013 arbetar Malmö universitet med nyttiggörande av forskning i relation till migration och hälsa för nyanlända. Arbetet sker tillsammans med andra statliga och kommunala aktörer, myndigheter, och aktörer från idéburen sektor MILSA – en forskningsbaserad kunskaps- och samverkansplattform för migration och hälsa. En stor del av arbetet handlar om att analysera och identifiera nyckelfaktorer för att på ett effektivt sätt bidra till hälsofrämjande etablering genom välfungerande integrationsprocesser av nyanlända. Själva arbetet vilar på Världshälsoorganisationen (WHO) grundvärderingar att hälsa är en mänsklig rättighet.

MILSA – ett projekt och stödplattform för migration och hälsa

MILSA arbetar med att ta fram kunskap och stödja metodutveckling i arbetet med att främja nyanlända migranters inkludering och etablering i det svenska samhället[1].  Huvudfokus för uppdraget kretsar således kring kunskapsutveckling och nyttiggörande inom migration och hälsa.  MILSA utgör en del av det av Länsstyrelsen koordinerade Partnerskap Skåne och det regionala arbetet kring att utveckla  samverkan kring etablering av asylsökande, nyanlända flyktingar och andra invandrare i Skåne [2]som i sin tur utgör en del av Region Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS)[3].

Utvärderingsprojektet MILSA

Malmö universitet har genomfört en analys av projektet och samverkansplattformen MILSA och på vilket sätt man genom plattformen kan sprida och dela akademisk kunskap och forskningsresultat med omgivande samhälle. Redan tidigt i utvärderingsarbetet identifierade man att MILSA inte producerar eller förfogar över eget forskningsresultat eller kunskap. Forskningen bedrivs av den individuelle forskare samt förvaltas av forskaren själv, alternativt deras arbetsgivare, och som upplåts, sprids och delas som en del av MILSAs samverkansstruktur.

IAM-ramverkets tillämpning på projektet

Genom att använda IAM-ramverket möjliggjordes en dekonstruktionsanalys där man identifierade akademisk kunskap och forskningsresultat som kunskapstillgångar. Man använde IAM-ramverkets inmutningsprocess för att skapa sig en förståelse kring vad för typ av forskningsresultat och kunskapstillgångar som distribuerades och delades via plattformen. Relativt tidigt i projektet identifierades och objektifierades kunskapstillgångar i form av data och information i bred bemärkelse, databaser, teoretiska ramverk, observationer, instruktioner m.m. som relaterade till de olika anknutna forskarna och forskargrupperingarna. Pilotprojektet utvärderade särskilt hur enkätverktyg (instruktioner) består av ett antal olika kunskapstillgångar som data, databaser, observationer m.m. som utvecklats av olika aktörer som i sin tur representerar olika intressenter. Analysen möjliggjorde en mer sofistikerad förståelse kring tillgångarnas attribut, nytta, värde, beroendeförhållanden för användning etc.

En annan fråga som utvärderingsprojektet ställdes inför var hur MILSA som samverkansplattform var konstruerad. Dekonstruktionsanalysen av MILSA visar ett institutionellt objekt som består av en projektbaserad plattform som till dags dato innefattat fyra externfinansierade projektcykler. Samtliga projektdeltagare är i någon mening intressenter till samverkansplattformen.

En analys av kritiska frågor att hantera för nyttiggörande genom samverkansplattformar

Genom inmutningsprocessen erhölls en relativt god bild kring kritiska frågor att hantera, baserat på kunskapstillgångarnas art, status, kontroll samt beroendeförhållanden. Sammantaget ger insikter i MILSAs institutionella konstruktion, och hur akademisk kunskap och forskningsresultat kan hanteras som kunskapstillgångarna, en grund för vilka kritiska frågor som generellt behöver hanteras för att en samverkansplattform skall bidra till ett hållbart nyttiggörande i samhällets tjänst. Exempel på kritiska frågor kan vara:

  • Vem eller vilka bär huvudmannaskapet för en samverkansplattform?
  • Hur kan en sådan plattform organiseras för att uppnå en hållbar verksamhetsstruktur?
  • På vilka villkor får man inträda, deltaga samt utträda ur plattformen?
  • Hur kan plattformen säkerställa att forskningsbaserade kunskapstillgångar kan upplåtas, delas och spridas på ändamålsenligt sätt?

[1] http://partnerskapskane.se/milsa

[2] https://kfsk.se/larandeocharbetsliv/integration/rok-regional-overenskommelse-nyanlanda/

[3] https://utveckling.skane.se/om-regional-utveckling/regional-utvecklingsstrategi–det-oppna-skane-2030/

 

Kontaktinformation

Christoffer Hermansson
Universitetsadjunkt, Göteborgs universitet, christoffer.hermansson@gu.se

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skip to content