Kunskapstriangeln Utvecklingscirkeln

Verktyg: Riskhanteringsförmåga, del 1, underlag för riskhantering

Detta verktyg riktar sig till dig som arbetar med att stödja forskare och lärare gällande samverkan och nyttiggörande. Verktyget används med fördel som diskussionsunderlag i en arbetsgrupp som ansvarar för möjliggörande av nyttiggörande och samverkan vid lärosätet.   

Riskarbete handlar om att etablera ett synsätt i syfte att öka möjligheterna till en organisatorisk och professionell utveckling av samverkans- och nyttiggörandearbetet inom lärosätena. Det är inte primärt den interna ”ordning och reda” vid lärosätet som här är den centrala frågan utan snarare hur utvecklad normstyrning, organisering och professionalisering i bred mening kan stärka lärares och forskares ansvarstagande för samverkan och nyttiggörande. Som del av sitt arbete för att stärka forskarnas möjligheter att hantera och paketera sina kunskapstillgångar, behöver lärosätet arbeta med en aktiv målstyrning med kollegial förankring inom organisationen samt utveckla sin förmåga till riskhantering kopplat till nyttiggörande.

I denna första del av Riskhanteringsförmåga har följande scenario byggts upp:

Innovationskontoret har blivit kontaktat av en forskare som tillsammans med en tidigare student har utvecklat en innovativ produktlösning för artificiellneuronnätsbaserade röntgen. Denna bygger på de forskningsresultat som forskaren och studenten tillsammans med ett antal kollegor arbetat fram i ett gemensamt forskningsarbete. Nu önskar gruppen få reda på vilken hjälp de kan få från innovationskontoret för att ”projektifiera” de relevanta forskningsresultaten och göra de tillgängliga till andra.

Den ansvarige innovationsrådgivaren har genomfört följande analyser för att vidare förstå forskningsresultatet och utvärdera förutsättningarna kring det föreslagna nyttiggörandet:

  • Beskrivning av den akademiska miljön:
    Innovationsrådgivaren har med hjälp av universitetsbibliotekets bibliometriker, genom analys av hemsidor och intervjuer med medarbetare avgränsat den akademiska miljön och satt samman en översiktlig beskrivning av den verksamhet som bedrivs.
  • Utvärdering av den akademiska miljöns nyttiggörande:
    Innovationsrådgivaren har genomfört en workshop och ett antal uppföljande intervjuer för att tydliggöra på vilka olika sätt den akademiska miljön verkar för nyttiggörande idag.
  • Utvärdering av forskargruppen och forskningsprojektets positionering: Innovationsrådgivaren har analyserat databaser med forskningsinformation, patentinformation och annan nyttiggörandeinformation genomfört en analys av de landskap som forskargruppen verkar inom. I vissa delar har externkompetens lämnat input.
  • Utvärdering av forskargruppens kunskapstillgångar:
    Innovationsrådgivaren har primärt genom intervjuer med nyckelpersoner genomfört analyser av relevanta kunskapstillgångar och även immaterialrättsliga tillgångar. Bilden över ägande och möjliga anspråk tydliggörs delvis i detta steg.

I detta analysarbete har man nyttjat kompetens kring teknik, juridik och affärsmodellering från t ex patentingenjörer, jurister, affärsutvecklare etc. Genomförda analyser återfinns i diskussionsunderlaget tillhörande denna verktygsbeskrivning.

Underlaget syftar till att skapa grund för diskussion kring möjligheter för forskagruppen att nå sina nyttiggörande mål utifrån:

  • Det som presenterats rörande positionering, dvs. bakgrundsbeskrivning, nyttiggörandeöversikt och positioneringsöversikt
  • Projektets resurser och kontroll över det som presenterats till innovationsrådgivaren som projektets kunskapstillgångar. Följande tre diskussionsfrågor är relevanta: Vem äger resultat? Vilka anspråk finns det? Hur kan forskningens vidare verksamhet samt myndighetens ansvar säkras inom nyttiggörande processen?

Målet med diskussionerna är att i grupp gemensamt formulera och lyfta fram:

  • Vilka risker bör vi lyfta fram avseende den akademiska miljön och projektet?
  • Hur kan den akademiska miljön tillsammans med förvaltning och ledning hantera de inringade riskerna?
  • Ser vi ett behov av att mer systematiskt lyfta fram risker och riskområden där universitetet bör utveckla sin organisatoriska förmåga (genom till exempel tydliga processer, rutiner, regler, policy, eller andra förhållningsätt)?

För att underlätta denna dialog har ytterligare underlag och beskrivningar tagits fram av den ansvarige innovationsrådgivaren rörande:

  • Utvärdering av risker avseende immateriella rättigheter etc
  • Utvärdering av risker avseende etik och god forskningssed
  • Utvärdering av risker avseende lärosätets organisering, planering och stöd

Målet med denna del av verktyget är att utveckla lärosätenas samverkansansvar och värdeskapande för samhället genom att implementera praktiskt tillämpbara arbetssätt för identifiering, värdering och nyttiggörande av kunskapstillgångar, inom vilka riskhantering kopplat till nyttiggörande är en viktig aspekt och en del av det dagliga arbetet vid exempelvis ett innovationskontor.

Kontaktinformation

Ulf Petrusson
Professor, Juridiska insitutionen, Göteborgs universitet, ulf.petrusson@law.gu.se

Lotta Emlind Vahul
Innovationsrådgivare, Chalmers, charlotte.emlind.vahul@chalmers.se

Resurser

För den här artikeln finns tillgänglig resurs i form av nedladdningsbar fil: Caseunderlag,, riskhanteringsförmåga del 1. Om du vill ha tillgång till filen, kontakta Mattias Lindgren Sandgren, e-postadress: mattias.lindgren@gu.se.