Case: Chalmers – ett lärosätes ansats

Vår utgångspunkt vid Chalmers är att lärosätena enligt högskolelagen har en skyldighet att verka för att resultat uppkomna vid lärosätet kommer samhället till nytta via utbildning och andra former av nyttiggörande. Vår utgångspunkt är också lagen om rättigheter till anställdas uppfinningar som anger att forskarna som privatpersoner via de s k lärarundantaget äger rätten att nyttiggöra sina forskningsresultat. Lärarundantaget gör att enskilda forskares drivkrafter och entreprenöriella förmågor har betydelse. Forskaren har både rättigheten att nyttiggöra i privat regi men även ett samhällsansvar att göra så.

En nyckelfråga för oss är därför:

• Hur kan Chalmers möjliggöra för forskare att ta ansvar kopplat till nyttiggörande? Hur underlättar vi för forskare att göra ”rätt”?

Förmågan att bidra till nyttiggörande och innovation är på individuell forskarnivå väsensskild från förmågorna att forska och utbilda. Det betyder att en bra forskare och lärare inte nödvändigtvis är bra på nyttiggörande och innovation. Nedan är några arbetsuppgifter som ofta ingår i nyttiggörande- och innovationsarbetet i enskilda fall vid Chalmers:

• Patentansökningar, patentstrategier, upphandling och beställningar av patentkonsulter.
• Etablering av legala strukturer för hantering av immateriella rättigheter som säkrar forskarens lag- och regelefterlevnad i sin roll som forskare vid lärosätet och i sin roll som privatperson, samt legala strukturer som säkrar lärosätets lag- och regelefterlevnad.
• Etablering av legala strukturer för hantering av immateriella rättigheter som säkrar framtida värdeskapande, för forskaren och för lärosätet.
• Hantering av risker för jäv och intressekonflikter.
• Företagsstrategier samt strategier för investering och finansiering.
• Dialog med investerare, affärsänglar, Corporate Venturing-bolag och riskkapitalister.
• Avtalsförhandlingar med internationella investerarkonsortier.
• Upprättande av juridiska och finansiella överenskommelser och kontrakt samt avtal om leverans- och garantiåtaganden exempelvis s k Non Disclosure Agreements, Grant Agreements och Master Transaction Agreements.

Vi förstår att det är svårt för den enskilda forskaren att lösa uppgifterna och att om de inte får stöd så ökar deras personliga risktagande och även Chalmers risktagande. Detta leder sammantaget till att nyttiggörandet minskar vid Chalmers.  För att undvika det, är slutsatsen som vi har dragit att det måste finnas ett starkt ansvarstagande gällande nyttiggörande och innovation från lärosätets sida för att stimulera och kvalitetssäkra arbetet med nyttiggörande och innovation.

De viktiga delarna i det ansvaret är:

• Arbetet med nyttiggörande och innovation vid Chalmers ska grundas på skriftliga avtal eller överenskommelser. Villkoren ska tillämpas och vara kända av berörda forskare samt andra involverade personer.
• Chalmers linjechefer har ansvar för att säkerställa lag- och regelefterlevnad och för att arbetet med nyttiggörande och innovation håller god kvalitet. I Chalmers organisation skall finnas kvalificerade resurser för att granska ekonomiska, juridiska och andra villkor som rimligen kan förekomma.
• Forskare vid Chalmers ska kunna upprätthålla akademiskt oberoende, akademisk frihet, öppenhet för insyn och andra akademiska värderingar. De ska vidare som anställda ha egen rådighet över hur deras forskningsresultat ska nyttiggöras. Chalmers ska som lärosäte tillse att principerna om forskningens frihet i högskolelagen beaktas och att inte möjligheterna till fortsatt forskning för berörda forskare inskränks.
• Chalmers skall så långt det är möjligt och rimligt kunna erbjuda möjlighet till kommersialisering, förvaltning eller övertagande av lärarnas och forskarnas intellektuella tillgångar.
• Det skall vara känt bland Chalmers forskare och lärare samt andra berörda personer vilka stödfunktioner lärosätet erbjuder för nyttiggörande och innovation.

För att möjliggöra detta genomför vi ett systematiskt utvecklingsarbete för att stödja, stimulera och kvalitetssäkra nyttiggörande och innovation vid lärosätet.  Ansatsen täcker in breda områden av Chalmers verksamhet, bland annat utveckling av incitamentsstrukturer, kontrakts- och avtalshantering, lag- och regelefterlevnad, utveckling av policys och föreskrifter, riskhantering, rådgivning och stöd till fakultet och studenter, utveckling, kommersialisering och ägande av kunskapstillgångar och immateriella rättigheter, hantering av intressekonflikter, etik m m.

Exempel på distinkta delar i ansatsen innefattar:

• Övergripande ansvar för nyttiggörande och innovation i rektorsfunktionen
• Ansvarsbeskrivningar för olika chefsnivåer i linjehierarkin,
• Skapandet av arenor för kollegial samverkan,
• Etablerandet av en långsiktig målbild för lärosätet,
• Aktiv samverkan mellan innovationskontor och holdingbolag för att stärka idéflödet,
• Förtydliganden i arbetsordning för forskande och undervisande personal, bisyssleföreskrift, löneincitament, utvecklingsplaner för medarbetare, upphandlingsföreskrift och riktlinjer för näringslivssamverkan
• Fördelning av prestationsmedel på institutionsnivå,
• Strategier och handlingsplaner i enskilda akademiska miljöer och
• Certifieringar

Ansatsen täcker också in ett löpande arbete med kvalitetsutveckling.

Foto: Johan Bodell, Chalmers

Kontaktinformation

Fredrik Hörstedt
Vicerektor för Nyttiggörande, Chalmers, fredrik.horstedt@chalmers.se

Lotta Emlind Vahul
Innovationsrådgivare, Chalmers, charlotte.emlind.vahul@chalmers.se