Denna artikel riktar sig till dig som arbetar som innovationsrådgivare eller med samverkansstöd. Detta är ett exempel på hur IAM-ramverket kan appliceras på ett forskningsprojekt.
Forskningsgruppen vid Hälsa och vård, Högskolan i Halmstad, har under flera år forskat på hur barn och ungas delaktighet kan tillämpas i den praktiska vårdkontexten, och hur implementering av en intervention i form av digitala kommunikationsstöd kan stärka delaktighet hos barn med funktionsnedsättning samt stödja förändring av maktstrukturer både på relationell nivå (habiliteringsprocess) och på systemnivå (styrning från verksamheten) i vårdverksamheten.
Ett av deras forskningsprojektet handlade om att utveckla digitala innovationer som förändrar förhållningssätt och kommunikationsmönster mellan barn med funktionsnedsättning och personal i vården och habilitering samt barnens föräldrar. De utmaningar som forskargruppen har identifierat är framför allt hur det digitala verktyget skulle implementeras brett och därigenom tas in i flera vårdverksamheter och hur projektet skulle interagera med sina intressenter för att säkerställa implementering och lyckad överlämning.
I det digitala animerade interaktiva kommunikationsverktyget skapar barnet en karaktär i en virtuell värld. Denna värld består av fem olika öar som representerar barnens hälsa och olika sjukdomsrelaterade situationer. Barnet ställs inför konkreta situationer och de fyller i sina upplevelser. Det kan handla om allt från provtagningar till hur barnet upplever sitt dagliga liv när det gäller exempelvis kompisar, skola eller sömn. Barnens upplevelser används sedan som underlag för dialogen mellan personalen, barnen och deras föräldrar. Vårdverksamheter som i dagsläget använder sig av kommunikationsverktyget upplever en djupare förståelse för barnens upplevelser och ser en ökad delaktighet från barnens sida i sin egen vård. Forskningsgrupperingen har tidigare arbetat med liknande kommunikationsverktyg med fokus på barn med cancer.
Kartläggning av forskning ger klarhet rörande rättigheter
Med stöd från innovationsrådgivare från Chalmers och Göteborgs universitet, arbetade jurist och innovationsrådgivare från högskolan tillsammans med forskargruppen för att kartlägga och synliggöra forskningsfältet ”Implementering av Barnkonvention i vård och habilitering”. Baserat på forskarnas samlade publikationer och tidigare forskningsansökningar skapades ett så kallat forskningsträd, vilket användes som underlag i en workshop tillsammans med forskningsledarna för att diskutera vilka områden som anses särskilt viktiga ur ett framåtriktat forskningsperspektiv samt vilka kunskapstillgångar som i dagsläget finns kopplat till det specifika projektet. Arbetet innefattade även klargörande rörande nyckelfrågor såsom ägande- och nyttjanderättigheter kopplat till identifierade kunskapstillgångar. Detta var av särskild relevans då forskningen till stor del skett i samverkan med andra externa aktörer (både akademiska och icke-akademiska). Syftet med detta var att säkerställa en vidare spridning av den specifika applikationen i fråga.
Under denna kartläggning visade det sig att forskningsprojektet i fråga var starkt kopplat till andra forskningsprojektet riktade till andra målgrupper än barn med funktionsnedsättning. Dessutom hade forskargruppen haft omfattande forskningssamarbeten inom samma forskningsfält genom åren och ingått flertalet olika forskningsavtal. Detta ledde till en djupgående analys av avtalen i fråga med syftet att klargöra de olika parterna hade reglerat och åtagit sig kring ägande och nyttjanderätter av forskningsresultat.
Därtill genomfördes ett arbete för att visa på vilka olika möjliga vägar framåt för att öka nyttiggörande (som bland annat innefattade uppdragsutbildning, bolagisering, licensering, etablering av ekonomisk förening mm) där ett flertal olika aspekter belystes för att ge forskarna rätt förutsättningar att fatta beslut om väg framåt.
Sammantaget gav detta forskarna möjligheter att identifiera inom vilka delar av vidareutvecklingen av kommunikationsplattformen som de behöver samarbeta med andra aktörer för att uppnå önskat resultat gällande det digitala verktygets paketering och möjliga vägar framåt för att öka nyttiggörande och säkerställa vidare spridning av verktyget.
(Klicka för större version)
(Foto av Ben Wicks on Unsplash)
Kontaktperson
Alessandra Rodrigues Padilha
Jurist, Göteborgs universitet, alessandra.rodrigues.padilha@gu.se
(tidigare vid Högskolan i Halmstad)