Fotografi av en gymnast som gör akrobatiska rörelser
IAM-ramverk

Case: Kartläggning av ett forskningsfält – vad ger det?

Följande fall är ett exempel på hur en kartläggning av ett forskningsfält (positioneringsanalys) kan användas för att hjälpa en forskare eller grupp att kommunicera runt sin forskning, sammarbeta med andra och tänka nytt runt finansieringsmöjligheter. Exemplet tillhandahålls av Natalie Barker-Ruchti, tidigare forskare på institutionen for kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Bakgrund

Natalie Barker-Ruchti har under flera år utvecklat ett internationellt nätverk inom fältet kvinnlig artistisk gymnastik. De har identifierat utmaningen i att de var och en för sig är för små för att praktiskt kunna påverka miljön och situationen för elitidrottare och därigenom bidra till relevant genomslag i samhället.

Deras samlade forskningsresultat visar att de traditionella kraven på elitgymnaster – från bland andra tränare, domare och föräldrar – ofta står i motsats till en sund livssituation och att det idag finns bättre alternativ. Detta exemplifieras bland annat av hur Simone Biles slagit hål på myten om att gymnaster ska vara trådsmala och utan synliga muskler.

Natalies forskning om kvinnliga elitgymnasters sociokulturella situation är egentligen bara ett exempel på vad de flesta elitidrottare får kämpa sig igenom, vilket gör hennes resultat generellt applicerbara på många andra sporter. Även Natalies kollegors forskning runt om i världen bygger på den lite negativa bilden av gymnastik, men nu ville de tillsammans – med hjälp av sina forskningsresultat – påverka de inblandade samhällsaktörerna (tränare, organisationer, media et cetera), och åstadkomma en förändring av de traditionella träningsmetoderna.

Kartläggning av forskning gav nya finansieringsmöjligheter

Forsknings- och innovationskontoret (FIK) hjälpte under ett år Natalie att kartlägga, organisera och synliggöra forskningsfältet ”Socio-Cultural Research into women´s artistic gymnastics”. Från forskarnas samlade publikationer och ansökningar skapade vi ett så kallat forskningsträd vilket användes som underlag i en workshop på en konferens som Natalie anordnade för dussinet relevanta forskare i Göteborg. Där formaliserades också nätverket ISCWAG (International Socio-Cultural Women’s Artistic Gymnastics forskningsgrupp).

Workshopen blev mycket framgångsrik, bland annat eftersom forskarna själva fick en klar och ny bild av vad alla andra höll på med och hur deras forskning hängde ihop. De identifierade luckor i forskningen, vilket bland annat ledde till en givande diskussion om vad de behövde göra för att gemensamt söka forskningsfinansiering.

Metoden för att kartlägga ett forskningsfält finns tidigare beskriven i boken Forskning och Nytta, men nu kommer en grupp från nätverket The International Socio-cultural women’s Artistic Gymnastics Research Group, att publicera just våra specifika resultat inom elitidrott. Vi kommer även använda forskningsträdstrukturen som kapitelindelning i en ny bok. Själva trädet är ett levande verktyg som kommer att hållas uppdaterat på en hemsida för forskningsfältet, som även kommer bli en ingång för externa intressenter som vill ha tillgång till de bästa forskningsresultaten inom fältet” säger Natalie.

Kartläggning av forsknings fältet
Mapping of the research field: Social cultural research in artistic gymnastics

Foto av Petr RuzickaUnsplash

Kontaktinformation

Ana-Maria Popescu
Innovationsrådgivare, Göteborgs universitet, ana-maria.popescu@gu.se

Skip to content