Följande fall är ett exempel på hur IAM-ramverket kan användas för att hjälpa en forskare att prioritera mellan olika nyttiggörandemöjligheter. Exemplet tillhandahålls av Ida Goliath, forskargruppsledare vid Avdelningen för innovativ vård vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska Institutet.
Plats och rum för vård i livets slut
Döende och död är en ofrånkomlig del av livet som ofta är förenat med fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för döende personer såväl som för deras närstående. Trots att vi vet att vårdmiljön påverkar människor, har få studier fokuserat på hur vårdmiljön kan stödja människor i samband med döende och död.
Det är därför angeläget att studera hur vårdmiljön i livets slut kan främja välbefinnande, trygghet och säkerhet för döende personer, närstående och personal och hur miljön kan stödja samspelet mellan människor. Ett sätt att ta sig an detta komplexa samspel är att använda sig av aktionsforskning. Det är ett tillvägagångssätt där forskare tillsammans med patienter, närstående och personal utvecklar, föreslår och eventuellt inför förändringar baserade på deras erfarenheter. Ida Goliath leder en forskargrupp som använder metoden för att studera vård och vårdmiljöer i livets slutskede, ett projekt inom forskningsprogram DöBra.
Vad har det inneburit för dig att medverka i IAM-ramverkspiloten?
”Deltagandet har hjälpt mig att konkretisera och paketera projektets kunskapstillgångar, vilket är av stort värde på flera sätt.
Det har gjort det lättare att presentera och beskriva kunskapstillgångar i form av idéer och resultat för människor med skilda bakgrunder i olika sammanhang. Ett par exempel på våra kunskapstillgångar är en workshopserie där vi utvecklat en struktur med målet att generera och införa förändringar och förbättringar i vård och omsorg. Vi har exempelvis skapat en prototyp av en larmklocka, och filmer baserade på forskningsdata. Dessa har använts för att stimulera diskussion och kunskapsutbyte mellan forskare, patienter, närstående och personal. Våra forskningserfarenheter kan vara användbara för andra som vill arbeta på det här sättet.
Jag tycker det är bra att det finns processer som kan hjälpa forskare att tidigt identifiera forskningsprojektets kunskapstillgångar, kunskapstillgångar som annars är lätta att ta för givna, eller inte alls identifierats”, säger Ida Goliath när hon reflekterar över vad hon tar med sig från hennes deltagande k IAM-ramverkspiloten vid KI.
På vilket sätt har du användning av det du lärt dig?
”Jag har också haft användning av den kunskapen om kunskapstillgångar när jag har sökt forskningsmedel. Det har inneburit att jag tydligare kunnat konkretisera en plan och i viss mån även budgetera för spridning av kunskapstillgångar och resultat, så att de kan komma till användning och göra nytta.
Det har varit en förmån att ha utomstående personer som på ett engagerat sätt har stimulerat reflektion medan projektet pågår, vilket inspirerat och pushat våra tankegångar. Det har också varit värdefullt att få hjälp med att undersöka hur projektdeltagarna utvärderar sitt deltagande och vad de fått ut av det.
Tid är alltid en bristvara men det var väl värt tiden att delta i piloten. Det är lärorikt att som forskare inte bara se en vetenskaplig publikation som den kunskapstillgång som ska spridas. Jag rekommenderar det varmt!”
Vad behövs för att ta nästa steg?
”Jag tror att strukturer som stödjer forskare borde finnas på universitet, som det är nu saknas är stöd och finansiering för att ta nästa steg, det vill säga att sprida eller på annat sätt nyttiggöra de identifierade kunskapstillgångarna. Särskilt är det svårt att hitta finansiering för när det gäller att sprida forskningsbaserade sociala innovationer. Det vore därför värdefullt om vi på universitet skulle kunna samla nya metoder, verktyg, arbetssätt, och utlysningar, som kan stödja oss forskare att sprida våra forskningsresultat och forskningsbaserade sociala innovationer så att de värdeskapande metoder kan användas av dem som behöver dem, både i och utanför hälso- och sjukvårdssystemet.”
Foto av Felicia Nilsson.
Kontaktinformation
Sophia Savage
Karolinska Institute, sophia.savage@ki.se
Kerstin Lundin
Karolinska Institute, kerstin.lundin@ki.se