Detta verktyg riktar sig till dig som arbetar med att stödja forskare och lärare gällande samverkan och nyttiggörande. Verktyget används med fördel som diskussionsunderlag i en arbetsgrupp som ansvarar för möjliggörande av nyttiggörande och samverkan vid lärosätet.
Riskarbete handlar om att etablera ett synsätt i syfte att öka möjligheterna till en organisatorisk och professionell utveckling av samverkans- och nyttiggörandearbetet inom lärosätena. Det är inte primärt den interna ”ordnin och reda” vid lärosätet som här är den centrala frågan utan snarare hur utvecklad normstyrning, organisering och professionalisering i bred mening kan stärka lärares och forskares ansvarstagande för samverkan och nyttiggörande. Som del av sitt arbete för att stärka forskarnas möjligheter att hantera och paketera sina kunskapstillgångar, behöver lärosätet arbeta med en aktiv målstyrning med kollegial förankring inom organisationen samt utveckla sin förmåga till riskhantering kopplat till nyttiggörande.
I denna andra del av Riskhanteringsförmåga har följande scenario byggts upp:
Innovationskontoret har sedan tidigare blivit kontaktat av en forskare som tillsammans med en tidigare student har utvecklat en innovativ produktlösning. Den ansvarige innovationsrådgivaren har analyserad den akademiska miljön för att vidare förstå forskningsresultatet och utvärdera förutsättningarna kring det föreslagna nyttiggörandet (se Verktyg: Riskhanteringsförmåga, del 1). Från analysarbetet är det tydligt att lärosätets stödfunktion behöver utveckla den egna verksamheten för att därigenom stärka de akademiska miljöernas riskhanteringsförmåga:
- Innovationskontoret bör utveckla interna arbetsrutiner för hur vi ska agera i förhållande till universitets olika akademiska miljöer och forskare/lärare för att bidra till deras risktagande-förmåga. Vad bör sådana rutiner innehålla?
- Innovationskontorets medarbetare bör ha tillgång till en verktygslåda som gör att de själva har ”risktagandeförmåga”. Hur ser vi på samspelet mellan innovationskontorets och de akademiska miljöernas risktagandeförmåga? Vad bör en intern verktygslåda innehålla?
- Innovationskontoret bör ta en mer aktiv roll i det universitetsövergripandearbetet när det gäller riskhantering, särskilt vad gäller risker förknippade med samverkan och nyttiggörande. Vilka lärdomar ska vi presentera från vårt arbete med den akademiska miljöerna? Vad menar vi att innovationskontorets roll bör vara som en del i lärosätets organisation?
Som ett stöd i denna diskussion har ansvarig innovationsrådgivare gjort ett grundligt arbete och sammanställt flertalet underlag:
- PM om identifierade risker:
Innovationsrådgivaren har sammanställt en översikt över de risker som identifierats i Forsknings-och nyttiggörandeprojektet artificiellaneuronnätsbaserade röntgenmetoder inom ramen för Enheten för biomedicinsk informationsteknik och AI (se Verktyg: Riskhantersingsförmåga del 1). - PM om riskhantering:
Innovationsrådgivaren har tillsammans med en av högskolans jurister gjort en genomlysning av tillämpning av Förordningen om intern styrning och kontroll (ISK) i förhållande till god forskningssed m.m. - ESV dialog:
Innovationsrådgivaren har sammanställt anteckningar från ett besök hos ekonomistyrningsverket (ESV). - Beskrivning av försvarsmaktens riskhanteringsarbete:
Innovationsrådgivaren har på inrådan av ESV gjort en analys av försvarsmaktens riskhanteringsarbete som ”best practice”.
Genomförda underlag återfinns i diskussionsunderlaget tillhörande denna verktygsbeskrivning.
En viktig aspekt är här att utveckla och klargöra förutsättningarna för innovationskontorets och andra relaterade stödfuktioners roll i förhållande till lärare, forskare och studenter som en del av lärosätets samlade risktagandeförmåga. Därför har verksamhetschefen för innovationskontoret lyft upp det pågående arbete till ledningen vid lärosätet. Detta föranledde att rektor föreslog en särskild granskning i fråga om dess vidare giltighet för högskolans risktagandeförmågor inom området för samverkan och nyttiggörande utifrån de krav som följer av förordningen om intern styrning och kontroll (ISK).
Fokus för denna granskning är att utreda:
- I vilken utsträckning visar genomförd riskhanteringsanalys av det specifika forskningsprojektet (se Verktyg: Riskhanteringsförmåga del 1) på risker av generell natur som återkommande uppstår i högskolans verksamheter inom samverkan och nyttig-görande?
- Hur ska identifierade generella risker prioriteras i ett fortsatt arbete med att utveckla högskolans samlade risktagandeförmågor?
- Vilka åtgärder inom ramen för högskolans egen normstyrning bör vidtas för att stärka en sådan utveckling?
Målet med denna del av verktyget är att öppna upp en dialog kring hur riskhanteringsförmåga handlar om att etablera ett synsätt i syfte att öka möjligheterna till en organisatorisk och professionell utveckling av samverkans- och nyttiggörandearbetet där lärosätenas förmåga att verka för nyttiggörande kan härledas till risker som är förknippade med de akademiska miljöernas förmåga att:
- göra forskningsresultat allmänt tillgängliga,
- göra forskningsresultat tillämpbart för särskilda avnämare,
- bedriva och stimulera innovationsprocesser samt
- omsätta forskningsresultat i öppna kontraktuella processer
Kontaktinformation
Ulf Petrusson
Professor, Juridiska insitutionen, Göteborgs universitet, ulf.petrusson@law.gu.se
Lotta Emlind Vahul
Innovationsrådgivare, Chalmers, charlotte.emlind.vahul@chalmers.se
Resurser
För den här artikeln finns tillgängliga resurser i form av nedladdningsbara filer. Dessa innefattar: Bilaga 1 Diskussionsunderlag avseende risktagandeförmåga, Bilaga 2 PM om identifierade risker, Bilaga 3 PM om riskhantering och riskhanteringsarbete ESV Försvarsmakten, Bilaga 4 Rektors uppdragsbeskrivning och Introduktion till diskussionsunderlag. Om du vill ha tillgång till filerna, kontakta Mattias Lindgren Sandgren, e-postadress: mattias.lindgren@gu.se.