Fotografi av skog som något målat frågetecken på
Utvecklingscirkeln

Case: När forskarens nyttiggörande ifrågasätts externt

Denna artikel riktar sig till dig som arbetar med verksamhetsutveckling på ett lärosäte, antingen i ledningsposition eller som stödfunktion. Detta är ett exempel på hur man som universitetsledning kan arbeta för att säkerställa att samverkan och nyttiggörande sker i enlighet med myndighetsansvaret och grundläggande akademiska värderingar.

Lärosätets ansvar att möjliggöra nyttiggörande och samtidigt bedöma och hantera verksamhetsrisker

Enligt högskolelagen förväntas lärosäten ha en skyldighet att samverka och att verka för att forskningsresultat uppkomna vid lärosätet ska komma samhället till nytta. Samtidigt anger lagen om rättigheter till anställdas uppfinningar att forskarna som privatpersoner via det så kallade lärarundantaget äger rätten att nyttiggöra sina forskningsresultat. Genom detta ligger det primära ansvaret att nyttiggöra sina kunskapstillgångar hos forskaren som individ och fysisk person.

Det bör ligga i lärosätets intresse att stimulera den enskilde forskarens drivkrafter och att skapa förutsättningar för hens nyttiggörande. En del i detta handlar om att utveckla forskarens entreprenöriella förmåga, en annan är att säkerställa att nyttiggörandet sker i enlighet med de grundläggande akademiska värderingarna och med myndighetsansvaret som åligger lärosätet. Att som enskild forskare balansera sitt professionella ansvar för värdeskapande samhällsnytta mot egna och fullt legitima kommersiella intressen kan vara svårhanterligt. Frågor internt om  jäv och intressekonflikter riskerar att bli återkommande liksom kritiskt ifrågasättande från externt håll.

Så hur kan lärosätet hantera situationen när enskilda forskare blir ifrågasatta publikt när de försöker göra ”rätt” gällande nyttiggörande och samverkan?

Exempel från verksamheten

För en tid sedan publicerade en känd politiskt aktiv bloggare ett inlägg där enskilda forskare beskrevs nyttiggöra sina forskningsresultat i form av ett bolag för att på så sätt säkerställa vidare spridning mot målgrupper. Inlägget innefattade en genomlysning av bolagets ekonomi och även en publik forskningsansökan där forskarna inkluderat det egna bolaget som part. I inlägget ifrågasattes hur forskare anställda vid ett lärosäte kan erhålla forskningsmedel, finansierade av skattemedel, för att bedriva egen kommersiell verksamhet. Ingenstans återgavs att detta är i linje med högskolelagen eller den enskilde forskarens rätt enligt lärarundantaget.

Detta uppmärksammades av lärosätet och en representant för forskargruppen hade ett möte med ansvarig vicerektor och personer i verksamhetsstödet för att se hur detta skulle hanteras. Tidigt bestämdes att ett medialt bemötande inte behövdes utan att en grundlig genomlysning av situationen skulle genomföras för att säkerställa korrekt agerande under utvecklingen av forskningsresultatet och hanteringen av det forskarägda bolaget.

Ansvarig vicerektor efterfrågade en kontroll av att projektets utveckling hade genomförts enligt lärosätets tillämpade policies och riktlinjer och andra aspekter som var av intresse att genomlysa.

Följande riktlinjer och aspekter ansågs särskilt relevanta att utvärdera:

  • Hantering avseende immateriella rättigheter för tillgångar skapade vid lärosätet
  • Etikpolicy
  • Föreskrifter gällande bisysslor för anställda
  • Jäv- och intressefrågor
  • Ingångna avtal kopplat till forskningsprojektet
  • Upphandlingsregler
  • Regler för programmet ”Validering för tillämpning”
    Notera: Projektet hade erhållit så kallade verifieringsmedel från Vinnova via innovationskontoret
  • Forskningsfinansiärens styrning

Detta innebar att ett flertal individer vid lärosätet involverades i processen som experter, däribland innovationsrådgivare, upphandlingsenheten och internrevisionen.

Den genomförda analysen visade att forskargruppen agerat i linje med rådande riktlinjer vid lärosätet, i linje med externa finansiärers styrningsdokument och enligt gällande lag.

Reflektion

Exemplet påvisar två viktiga lärdomar:

Den ena rör vikten av att lärosätet stöttar forskarna i deras nyttiggörande, även om detta sker i privat regi enligt lärarundantaget. De olika lag- och regelefterlevnad, och vad de faktiskt betyder och förstås med hjälp av den expertis som finns i verksamhetsstödet och som kompletterar forskarens egen förmåga.

Den andra lärdomen rör forskarnas vilja och drivkraft för nyttiggörande som blir starkare om de får stöd från lärosätet. Vi vill undvika en situation där forskaren helt får förlita sig på sin egen förmåga att säkerställa lag- och regelefterlevnad. Skälet är att det då finns en risk att nyttiggörandet vid lärosätet i sin helhet minskar.

Foto av Evan Dennis på Unsplash

Kontaktinformation

Lotta Emlind Vahul
Innovationsrådgivare, Chalmers, charlotte.emlind.vahul@chalmers.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skip to content